mitt mammahjärta blöder

Nu har det varit två tuffa dagar att hämta på dagis. Detta med dagis har ju känts så bra ända tills nu, jag tycker verkligen det är jättejobbigt. Två dagar då grabbarna har varit väldigt ledsna när jag hämtat hem dem och inte därför att de vill stanna utan för att jag bara har en famn.... Detta var en stor skillnad mot när det bara var en som skulle hämtas, dessa tårar så fort man visar sig. Sen att man ska tampas med kommentar när de är förkylda har jag aldrig varit med om. Vi hämtade hem dem tidigare i torsdags på grund av förkylning, hade dem hemma från fredag till måndag. De har inte haft någon feber under hela denna tid men självklart kanske de inte orkar hålla samma tempo som i vanliga fall. Dessutom är de 1 år gamla och har precis börjat på dagis, detta tar på krafterna. Men vi kan ju inte hålla dem hemma för att de är trötta, eller? Tror inte jag får något läkarintyg på det... Jag skulle mer än gärna hålla dem hemma hela tiden men man måste jag även jobba  för att överleva. Sen är det ju inte konstigt om de blir gnälliga när de tror att de ska kunna äta helt själva... Fick berätta i går att Victor faktiskt inte kan äta helt själv då de sa att han inte knappt hade ätit något alls. Victor är inte den som skriker efter mat men hjälper man honom lite emellan så gapar han trots att intresset kanske inte är så stort. Däremot påverkas hans humör väldigt om han inte äter. Antar att de hade pratat om detta idag då en av personalen påtalade idag att hon minsann hade matat Victor igår och att han faktiskt inte ville ha! Vet inte vad jag ska tro, men jag tror inte det är förkylningen som dessutom mer eller mindre nästan är över påverkar så mycket som det faktum att de har börjat med något nytt i deras liv. De har ju börjat på dagis, man kan ju bara jämföra med när man själv börjar på ett nytt jobb. Det tar på krafterna, här är bara skillnaden att de inte kan berätta att de är trötta. En av personalen uttryckte även att de sov nog alldeles för lite på dagis, 1.5 timme är det inte tillräckligt? Ja jag fick ju veta att de var såååå länge på dagis om dagarna att de faktiskt borde sova lite mer. Vad tycker hon att jag ska göra åt det? Komma och söva dem? Det är inte nog med att man redan har dåligt samvete för att man lämnar dem, dessutom ska man få höra att de har sååå långa dagar. Dessa långa dagar är ca 2 gånger i veckan, vet inte om det är så många barn som har två långa dagar i veckan på dagis men jag tror inte att våra barn är de som har längst dagar. De är nästan aldrig mer än 3 dagar i veckan och då är det ca 2 dagar som är mellan 7 - 16 annars kommer de inte förrän kl 10.30. Vet inte heller om det bara är jag som är känslig men jag har nu känt mig ganska påhoppad två dagar i rad vilket inte känns helt ok. Tror inte jag någonsin blev så här påhoppad under alla åren som tjejerna gick på dagis. Hoppas att det blir bättre, jag är inte den som är tyst så rätt som det är säger jag något som jag förhoppningsvis inte ångrar efteråt...
Mina små älskade grabbar, tänk om man kunde vara hemma istället och slippa dagis på ett tag, men det går ju inte, det vet jag. Hoppas bara inte att vi skola in dem förtidigt. Säg att det vänder!!!!
KRAM Linda