shuntinfektion

Så här såg svullnaden ut i onsdags. Det var samma svullnad som vi blev hemskickade med i måndags då de ställde om shunten. Så länge inte svullnaden ökade så var det ju ingen fara och som en läkare sa det är omöjligt att såren ska kunna spricka upp. Så vad händer om inte det omöjliga. När Victor ska sova och blir då lite ledsen kan jag se hur svullnaden bara ökar och ut ur såret pressas det en droppe. Det vill säga såret spricker och likvor kommer ut. Det var bara att ta fram samma väska som inte ens var upp-packad sedan förra turen och ringa direkt till barn i linköping som kontaktade NK och så satt Victor och jag i bilen på väg till Linköping en halvtimma efter upptäckten . Richard stannade hemma med resten av barnaskaran. I Linköping sa denna läkaren att denna svullnad var verkligen inte normal utan förmodligen var det fel på shunten och/eller en infektion. Så han punkterade bakom örat och tömde på 30 ml likvor, detta togs det odling på och andra prover. Natten följdes av shuntöversikt och tidigt på morgonen ultraljud på både buk och hjärna.
Efter dessa undersökningar fick vi svaret att det växte celler i likvor och en infektion gick inte att utesluta som förmodligen har uppstått av att shunten inte fungerade som den skulle på grund av veck på slangen som förmodligen skapades under förra operationen, vilket kirurgen inte nekade till. Så denna dag bestod utav en som vanligt lång fasta för Victor. Men tillslut rullades han ner till operation och shunten avlägsnades och ett drän kopplades på från cystan. Även en CVK sattes in för kommande antibiotika. Så nu ligger lilla Victor till sängs, får endast komma upp en kvart till en halvtimma i taget några gånger per dag. Dränet måste vara i våg med Victors tinning vilket även har gjort att han inte får ligga på magen och sova eftersom han väldigt ofta lyfter upp huvudet och då dräneras det ut för mycket vätska. Men trots att våran lilla magsovare aldrig tidigare har kunnat sova på magen går det över förväntan. Han har lärt sig även detta och han somnar lättare för varje gång.
Igår hände även ett litet missöde då han fastade i kudden när jag skulle lyfta upp honom ur sängen och CVK:n åkte ut, så han var tvungen att tas till op ännu en gång. Denna gången blev fastan över 8 timmar men Victor fällde knappt en tår under dessa timmar. Det tog över 2.5 timmar innan de ringde och sa att han var på uppvaket, gissa om jag var orolig. Men Victor har blivit så svår-stucken nu och de hade även fått ett akutlarm mitt under op så narkosläkaren var tvungen att lämna och börja om igen efter en stund. Nu har Victor i varje fall en fungerande CVK och han kan få sitt antibiotika igen.
Det konstiga är att Victor har inte haft någon feber eller varit på något sätt allmänpåverkad, inga tecken alls på infektion eller framför allt det vi är räddast för hjärnhinneinflammation. Läkaren har nu börjat fundera på om provet på något sätt blivit förorenat då det växer alldeles för mycket celler för att Victor ska må så bra som han gör. Med andra ord kan det vara så att han nu behandlas för en infektion som kanske i slutändan inte är någon infektion. Han ska vara helt infektionsfri i 10 dagar sen kan en ny shunt sättas in. Helst ska han även vara utan dränet under ett par dagar innan op, vilket inte är säkert att han kan då han dränerar ca 10 ml/timman, som då kommer stanna kvar inne i cystan om inget dränage finns.
Idag kom Richard, Bella, Alice och Hugo upp till sjukhuset och Victor blev så glad när han fick se dem. Richard är kvar på sjukhuset och jag fick åka hem ett tag. Det går åt en hel del energi på sjukhuset, så det är skönt att komma hem och ladda lite batterier.

Måste ju även berätta lite roliga saker vilket är att Hugo sitter nu självständigt. Man får ju helt klart vara med för rätt som det är ramlar han bakåt men har börjat att parera lite så han lyckas få tillbaka balansen när han är på väg att tappa den. Victor har även fått en tand till under natten. Så nu har han tre små tänder.