vid telefonen...

Vi satt hela dagen igår vid telefonen och väntade då läkaren hade lovat att ringa under dagen. Tror ni att de ringde eller? Istället ringde vi till barn kl 18.00 igår, då var läkaren kvar på avdelningen och sköterskan skulle be honom att ringa upp. Ja eller hur? Hon fick ringa tillbaka, han hade inte ens mage att ringa själv och tala om att de bokstavligen hade skitit i Victor under hela dagen. De hade helt enkelt inte ringt Linköping under hela dagen vilket han lovade dagen innan. Tyvärr var det sjuksköterskan som fick höra några väl valda ord, som jag fick be om ursäkt för eftersom det inte var hennes fel att läkarna inte ringer upp.

I varje fall tyckte vi att vi inte hade någon lust att vänta på svar så Richard ringde upp Linköping själv. Då fick vi prata med neurokirugen Martin Nilsson som även han varit väldigt involverad i Victors fall och han blev inte speciellt glad när han fick höra vad vi hade att säga, eftersom de hade en plan för Victor redan i fredags, vilket var att om Västervik inte kunde fixa med en MR senast måndag skulle han komma till Linköping i början av veckan och inte i slutet. Då det är helg och inget görs som inte anses speciellt akut. Han skulle genast ringa jouren i Västervik och även prata med Patrik under morgonen. Så nu hoppas vi på att hjulet har börjat rulla igen så det händer något. För denna väntan och ovisshet är hemsk. Det skulle ju även vara bra om vi slapp ligga på sjukhus över jul, speciellt för Izabelle och Alice skull.

Så nu väntar jag vid telefonen igen....

/Linda