Då är det kanske dax snart...

Som bekant befinner jag mig i Lund i veckorna där jag går utbildning, pratade med Linda i telefon vid lunchtid och då hade hon väldigt ont och sammandragningar = ambulans till sjukhus... Jag kan lova att det kändes väldigt långt hem då, satte mig i bilen och åkte, ringde förlossningen och fick beskedet att de lyckats stoppa värkarna, de vill gärna att barnen stannar kvar i magen så länge som möjligt, men för att skynda på utvecklingen av barnens lungor har Linda fått speciella läkemedel då de inte tror att de kommer att stanna kvar i magen speciellt länge till. Har precis kommit hem från förlossningen men Linda kommer nog att få stanna där tills allt är klart. Jag kan inte säga att jag är van att känna mig så maktlös som jag gör just nu, trött, sliten och det känns ju inte bättre av att jag varit borta hela veckorna. Ska bli skönt när allt är klart.

// Richard