allt går så fort!!

Ja nu var det allt länge sedan det skrevs något på denna blogg men då vi stått utan dator under några månader och jag inte gillar att blogga via telefonen har den legat nedlagd ett tag. Får väl försköka ta tag i det igen då jag faktiskt tycker det är kul.
Vi har haft en hel del att göra under några månader då lamning har varit i fokus under på tok för lång tid än vad vi ska ha senare år känner vi oss ganska slitna för tillfället. Vi har nu 15 små söta lamm och det är fem tackor kvar som ska lamma. Det är riktigt roligt med dessa små liv men mycket mer jobb än vad jag kunde ana. Det har varit en del vaknätter för att inte missa lamningarna några svaga lamm och en tacka som inte ville ha sina lamm, så av dessa femton lamm är fyra flasklamm. Nästa år ska vi vara mer förberedda och framför allt ha stallet mer iordning så i sommar blir det bygge i stallet till flera lammboxar, en lammhage och ett betydligt större lösdrift. Vi som inte har något annat för oss....
Vi är i varje fall snart klara med utbyggnaden det är endast lite kvar i vårt sovrum sen är allt klart inne. Oj vad Richard har lagt ner jobb på denna utbyggnad men vad bra det blir!!!!! Vi är så nöjda med allt och här om dagen var de här och grävde på tomten. Nu är vår livsfarliga bäck igenlagd så nu behöver jag inte vara rädd för att våra små grabbar ska trilla ner då de är väldigt nyfikna på allt som de helst inte ska vara nära vill gärna klättra på allt och trots fårstängsel och staket har det inte hindrat dem från att försöka ta sig över. Hela tomten är även omplanerad så trots att vi har byggt en utbyggnad på 65 kvadrat så är nu tomten större än förut!!! Känns helt ok.
Våra grabbar och tjejer växer som bara den och det är verkligen härligt att vi har blivit denna stora härliga familj med mycket kärlek, mycket viljor och en helt otrolig samhörighet. Bella har verkligen tagit ett stort kliv in i tonårslivet. Hon tar stort ansvar för skolan precis som tidigare men humöret svänger som aldrig förr. Ena stunden bråkar hon med sina småsyskon om skitsaker, andra stunden lagar om mat och byter blöjor på minstingen. Alice är alltid med när det händer saker, vill gärna göra grovjobbet ute hos fåren, behöver man hjälp ställer hon alltid upp oavsett vad det visas för tv-program just då. Alice har även hon blivet en fena på att laga mat, vilka smaklökar! Hon lagar mat med hela hjärtat. Och så har vi ju våra små busar Hugo och Victor, ja vad säger man om dem? Visst är det så att de två små trollen tar den mesta av vår energi under dagarna så är det helt underbart när de kryper upp i knät på kvällen och Hugo tar sina händer omkring mitt ansikte, tittar mig djupt i ögonen och säger; Mamma du är gullig. Ja då smälter man... Glömmer lätt de femtio gångerna jag sagt till att man inte får hoppa i soffan eller klättra på borden eller varför inte kasta klossar på lampan. Kan känna att det är mycket nej nu. Hugo är grabben med det svängande humöret, han kan bli så arg, han blir frustrerad när vi inte förstår eller när någon ändrar något i hans ordning. Han har ett helt enormt ordningssinne. Bilar ställs på rad och klossar i färgordning. Denna ordning får ingen annan ändra på än han själv. Det blir nog lite lättare när han förstår mer och framför allt kan göra sig förstådd. Victor är i dessa fall den lilla retstickan som mer än gärna ändrar i Hugos ordning. Tar en kloss eller bil och bara springer i en rasande fart men världens största leende på läpparna. Victor är gärna ute, han älskar sin spade som han alltid har med sig överallt. Spaden kan bytas tillfälligt mot en pinne som han också är väldigt förtjust i. En riktig arbetsmyra är han som tycker om att vara med Richard och snickra. Snickrar dock på allt som kommer i hans väg vilket syns på allt från vårt vardagsrumsbord till kylskåpet. Ja som sagt det är grabbarna som tar vår energi men oj vad det växer och snart är de lika stora och duktiga som våra tjejer. Vår minsting Nils är grabben som än så länge bara hänger med. Snällare kille får man leta efter. Han älskar mat och är betydligt tjockare nu än vad han är lång, vet inte riktigt hur det gick till men matglad är han. Det är lite skillnad mot hans lite tuffare början. Då var han en riktig fågelunge och ville inte riktigt gå upp i vikt. Nu äter han allt jag någonsin kan hitta på och inte en enda burkmat har han fått. Jag har försökt med alla barn att de ska äta mat som jag har lagat men de har varit större innan de riktigt har accepterat den vilket då har varit lättare med burkmat då jag så ofta stod och lagade och sedan fick slänga. Nils har inte spottat ut något som jag givit honom utan snällt bara gapat. Det känns väldigt bra och nu tycker jag det är kul att laga barnmat och det känns så lyxigt när jag kan frysa in flera portioner mat och vet att han kommer att äta detta. Nils sover även bra under nätterna, visst vaknar han ibland och ofta vill han äta mellan fyra och fem och upp går vi här i huset gärna innan  klockan sex om Hugo och Victor får bestämma så det gäller att komma i säng på kvällen. I morse åt Nils dock inte förrän halv sju så vi får väl se hur denna natt blir.
Ja som sagt det är mycket som händer här på gården och jag hoppas jag kommer kunna skriva lite mer nu igen.
/Linda