måndag 24 mars 2014

Är det våren som verkligen har kommit?

 
Solen har nu visat sig de senaste dagarna och vinden är varmare, är lite rädd att vi blir lurade. Eller är det våren som gör lite intrång i våra hagar? Jag hoppas verkligen det för den är varmt välkommen. Hugo och jag "plockade" ner solen idag, tog den i handen och när vi öppnade handen lös den som fint där! Hugo bara log och så strök vi handen mot kinden så den blev varm. Det tyckte han om...han kan verkligen mysa om han vill. Det gäller att ta vara på de stunderna och idag var det läge då Hugo var väldigt trött på förmiddagen och Victor hade fullt upp med att leka med bilarna i gruset. Då fick vi oss en mysstund ute i solen, vi fick till och en liten sångstund då Nils gärna ville vara vaken och han älskar när vi sjunger. Så medan Victor lekte med bilar och inte märkte oss över huvudtaget pratade Hugo och jag med solen och sjöng tillsammans med Nils. Kan låta väldigt harmoniskt och det var det verkligen i varje fall i 20 minuter. Denna stund njöt jag :)
I går hade vi lite drama här, då det var perfekt uteväder passade vi på att elda hela dagen. Det är verkligen vårkänslor man får när gammalt ris kan eldas upp. Grabbarna älskar när vi är ute och grejar.
När vi matade fåren upptäckte Alice att en av tackorna hade mycket slem i ändan och då hon är en av de tackorna som ännu inte hade lammat var det ganska klart vad som var på väg. Äntligen tänkte jag ska jag kunna vara med hela vägen, perfekt tid på dagen, alla hemma och Nils sov. Perfekt tänkte jag. Och nog var det bra att alla var hemma och att det var just nu hon tänkte lamma för efter en relativt kort stund med värkar kunde jag konstantera att allt inte var riktigt som det skulle då hon krystade för fullt och det verkade som inget hände... Så efter en närmare titt på tackan såg jag en nos sticka ut. Inga klövar med andra ord. Då jag har varit med om detta förut fast vid detta tillfälle var jag helt själv med tre små barn inne klockan sju på morgonen kändes detta ändå som ett bättre utgångsläge. Men denna gång kan vi inte ens känna klövarna under hakan det vill säga benen låg längs med lammet
 åt fel håll!!! Nu var ju även Richard hemma tack och lov så han lyckades efter några försök att föra tillbaka lammets nos och få fram en klöv. Vad vi såg vid detta tillfälle var att lammet var väldigt stort och till råga på allt verkade det inte andas så i detta läge var det viktigaste att få ut lammet och rädda livet på tackan. Men då lammet var stort och tackan kämpade för kung och fosterland med att inte låta oss trycka tillbaka lammet igen hade vi inget annat val än att försöka hjälpa lammet ut med endast en klöv på utsidan. Så när tackan krystade fick Richard dra i lammet och tillslut kommer hela lammet ut!!! Lammet ligger helt stilla och ser väldigt dött ut, andas inte men vi känner då att hjärtat faktiskt slår!!!! Jag lyfter upp lammet till tacken och ruskar lite på henne och efter någon minut ruskar lammet till och tittar upp. Snacka om lycka!! Vi hade precis räddat livet på både tacka och lamm så snacka om att det var tur att det hände när det hände. Nu kunde vi ingripa i tid så tackan blev inte så tagen utan var oförskämt pigg efteråt och även lammet. Och stort var det 6800 gram vägde det, vilket är det största lammet än så länge. Det minsta har vägt 2200 gram så lite skillnad.
Sa även till Richard i går att en av tackorna betedde sig lite underligt, det är en av tackorna som vi inte riktigt vet när hon blev betäckt så det kändes som en lamning skulle kunna vara nära. Idag när jag kom ut tidigt på morgonen kunde jag även se att hon legat ute hela natten då hon hade frost i ullen men verkade pigg, kunde även se lite slem vid utfodringen på förmiddagen varför jag tänkte att henne får jag nog ställa i lamboxen under eftermiddagen.
När grabbarna sov efter lunchen fick jag en känsla att det nog var bäst att titta till henne och då finner jag två små lamm i hagen som är väldigt nylammade och är redan på benen och letar mat. Så två små tacklamm på nästan 4 kg vardera. Lammboxen fick hon komma till när allt var klart i stället. Så skönt när det går så bra.




1 kommentar:

Niklas sa...

Härligt att det gick bra med lammningen.......så hemskt när det går illa.....jag far så otroligt illa av det..... :o((
det är en av anledningarna till att vi inte har eget boskap på vår gård......slaktbilar & jag går INTE ihop kan jag säga!!! Far t.o.m illa av att se när bilen kommer med våra sommarkossor fast jag vet att det bara är positivt!! Löjligt va´??!!

Ha de´ gott!!
Kramar SnåretPia